Jag var ung, du var äldre när vi sågs första gången
Du träffade mig för första gången på perrongen
Jag blev hjälplöst förälskat, helt obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår, när det fångades av vinden
Det var som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Och sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappade hjärtat i knät och kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på sms, men det spelade ingen roll vad jag skrev.
Du hade inte fastnat än, inte fattat än vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag, så väcktes mina förhoppningar upp
Men du bodde någon annanstans och jag gav bort min hand till en annan tjej
Och alla sms som skrevs dom skickades aldrig iväg
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var fortfarande sann
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till månader
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det snart är över nu, Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Jag vandrar iväg utan vidröra mark
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det snart är över nu, allting har förändrats, men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till månader.
fredag 10 december 2010
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar